topmeny

Ögongloben & Hornhinnan

En ganska så hård boll med en vägg bestående av flera lager – så kan man beskriva ögongloben (även kallad för ögonbulben). Ögonvitan är det yttersta lagret av ögongloben, och kallas för senhinnan, och sveper sig runt hela ögat. Senhinnan övergår baktill i sin tur till en hinna som omsluter synnerven.

Synnerven utgår från den bakre delen av ögat genom ögonhålans vägg under sin väg mot synhjärnan. Senhinnan övergår längst fram i en genomskinlig hinna – hornhinnan.

Hornhinnan – där ljuset passerar
Horhinnans betydelse för att vi ska kunna se bra ska inte underskattas. Det är genom hornhinnan som ljuset primärt passerar och det är också här som det mesta av ljusbrytningen tar plats i ögat. Eftersom ljuset passerar här finns inga kärl som kan stoppa ljusets genomflöde, varför stora delar av näringsförsörjningen i horhinnan kommer från tårvätskan. I detta avseende har också tårfilmen, det tunna vätskaskikt som sitter längst ut på hornhinnan, en viktig betydelse.

Eftersom det är i horhinnan som ljusets ”bryts” är det också här som man opererar för att avhjälpa så kallade ”brytningenfel”.

Hornhinnans 5 olika lager
Horhinnan är cirka 0.5mm tjock och uppbyggd av fem separata lager:

  • Yttersta lagret kallas för epitel, eller täcklagret. Detta lager omsätts hela tiden i form av nybildning av celler – man brukar säga att alla dessa celler är helt ersatta efter drygt 7 dagar. Eftersom yttersta lagret ständigt nybildas har denna yta också en väldigt god och snabb läkförmåga vid skador. Det kan exempelvis göra väldigt ont att bli petad i ögat, epitelet är på många sätt kroppens känsligaste organ, men som sagt är förmågan att reparera eventuella skador i detta skikt mycket god.
  • Under det yttersta lagret ligger det så kallade Bowmans membran. Detta har som funktion att stabilisera epitelet.
  • Under membranet finns stromat, vilket är den tjockaste delen av hornhinnan (utgör cirka 90% av totalen). Stromat är av ungefär samma slags snitt som senhinnan, men här är fibrerna mer strukturerade och välordnade med regelbundna strukurer, vilket gör stromat genomskinligt. Om stromat skadas av, till exempels, ett stick, så blir läkningen av fibrerna inte lika exakt och regelbunden som tidigare – och ett litet ärr i hornhinnan blir resultatet. Detta är kommer att finnas kvar i resten av livet och kan resultera i nedsatt syn.
  • Under stromat ligger ytterligare ett membran, basalmembranet, med funktion av stabilisera det innersta cellagret – endolet.
  • Endolet fungerar ungefär som en pump och drar vätska ur hornhinnan och in i främre kammaren. En skada i detta område resulterar inte i att några celler nybildas, utan endolet försöker då komponsera genom att de kvarvarande cellerna breder ut sig för att täcka över det skadade området. När dessa inte längre klarar att breda ut sig uppstår defekter i form av att pumpen fungerar sämre, vilket i sin tur leder till ödem, svullnader, i ögat.
Comments are closed.

Powered by WordPress. Designed by WooThemes