topmeny

Tårkörteln – ögats eget smörjmedel

Precis som namnet avslöjar är tårkörtelns, gladula lakrimalis, främsta funktion att producera tårar som utsöndras över ögats yta och bidrar till att den kan hållas blank och av hög optisk kvalitet. På så vis kan man säga att tårarna ”smörjer” och rengör ögats yta.

Tänk själv hur svårt det skulle vara att blinka om det inte fanns ett lager med tårar på ytan. (Ögat skulle då bli alldeles torrt och klibbigt.)

Tårvätskan skyddar ögat
Tårkörteln är följaktligen, precis som ögonhålorna och ögonlocket, en viktig del av ögats skyddsmekansimer. Tårvätskan innehåller dessutom en rad antibakteriella ämnen som skyddar ögat från angrepp av så kallade mikroorganismer.

En individ producerar vanligen ungefär 1 mikroliter tårar per minut. Det mesta produceras när man är vaken, mängden tårar under natten är nästan är obefintlig. Som du säkert erfarit kan dock produktionensmängden påverkas av olika yttre faktorer – såsom när man skär lök. Ämnen som retar ögats yta vid dessa tillfällen utlöser en reaktion för att skydda ögat; därför den ökande mängden tårar. Precis på samma sätt ökar produktionen av tårvätska om vi får något skräp i ögat. Poängen då är att ögat försöker ”skölja” bort det som irriterar.

Att vi gråter vid sinnesrörelse = ett mysterium
Tårkörteln ökar också sin produktion av tårar under sinnesrörelse – det vill säga när man blir ledsen (eller glad). Tårkörteln styrs av det autonoma nervsystemet, men man är fortfarande inte säker på varför våra känslor kan utlösa denna reaktion. Den fysiska reaktionen, och funktionen, bakom ”att gråta”, kan därför beskrivas som ett vetenskapligt mysterium. Det finns givetvis en mängd teorier, men inga vedertagna sanningar.

Så fungerar ”tårflödet”:

  • Då tårarna rinner över ögats yta samlas de ihop i den inre ögonvrån, där de rinner genom tårpunkten, punctum lacrimale. Denna punkt är ett litet hål
    i kanten på det nedre och övre ögonlocket.
  • Här hittar man också början på tårkanalen. De 2 tårkanalerna går ihop i och mynnar sen ut i tårsäcken, som sitter strax under huden vid näsroten.
  • Då tårarna har passerat tårsäcken fortsätter de ner i tårnäsgången som i sin tur mynnar ut i näshålans nedre del. (Det är därför som man blir ”snorig” när man gråter.)
  • Comments are closed.

    Powered by WordPress. Designed by WooThemes